Flytten den 12/11 2011

Flytten gick inte direkt som planerat som de flesta utav er vet! Men för att få de andra människorna med här så tar vi det från början!^^
Lördagen den 12 november var det bestämt att vi skulle ut ur lägenheten. Det är viktigt med tider här, eftersom att de andra paret ville flytta in samma dag vi flyttade ut. Det får alltså inte bli försent då de tar en stund för dom att bara ta sig till oss. En annan viktig detalj är att vi tänkt använda oss utav två bilar, varav en med släp, för att få iväg allting. Men nu är det så lyckosamt att redan dagarna innan så lossnade drivremmen på bilen och vi kunde inte få dit den. Vi hade varken rätt verktyg eller egen handkraft. Kalle skulle därför fixa detta på lördagen och då skulle vi ha rätt verktyg osv. Det skulle helt enkelt inte kunna gå fel!

Dagen börjar så fint med att Kalle och Anders (Kristoffers vänner) skulle hämta ett släp i Lidköping prick sju på morgonen. Givetvis var släpet inte där och när vi väl fick ett släp (två timmar senare än planerat) så fick vi inte de släp vi hade beställt. Okej tänkte vi, det får väl gå! Vi har ju trotts allt våran bil som skulle fungera när Kalle rotat lite med den. Men icke det! När Kalle och Anders kom fram började vi direkt med att meka med bilen. Vi stod säkert i en-två timmar med bilen och försökte få på den där remmen. Till slut insåg vi att ett av hjulen som remmen skulle vara på var sne och motorn hade sänkts en bit. Ja, med det så kunde vi alltså inte rubba bilen en meter. Underbart? Vi fick panik, klockan var ungefär 13.00 nu på lördagen.
Alexandra och Erika (Alexandras bäste Motala-bo) hade undertiden packat ner de sista i lägenheten och tagit emot fika utav grannen! (så himla gulligt!). När Kristoffer sedan kommer in i lägenheten och berättar den fantastiska nyheten att vi inte kan använda våran bil så tappade iaf Alexandra lite utav sitt tålamod. Men! Det var ingen idé att sätta sig ner och slita håret av sig, här var de bara att börja ringa efter hjälp till utomstående! Först och främst handlade de om att vi skulle fixa så att någon kunde komma och bogsera ner bilen, men sen kom Ulrika (Alexandras mamma) på att det kanske var bättre att hyra en bil. Haleluja tänkte vi och Kalle och Koffe tog sig an denna uppgift att hitta en hyrbil. Nu trodde ni att det skulle lösa sig? Näe! För det visade sig att det inte fanns några hyrbilar i hela länet. Hela östergörland. Inte ens i Sveriges femte största stad Linköping fanns det bilar. Hoppet rinner nu ur oss... men! Mitt i allt elände så fanns där ett företag som heter Styx. De är ett företag som också hyr ut bilar, men bara i nödfall. De hade EN, observera EN, skåpbil till uthyrning. Dock fanns bilen i Mjölby, men vafan! Vi hade en hyrbil!
Efter det gick allting som på räls. Bilarna fylldes med grejer och allt såg ut att bli bra. Erika, Kalle och Anders jobbade på som bare den och lägenheten blev snabbt tom. Mitt i flytten kom de nya människorna som skulle flytta in, vilket kanske var något stressande, men så fick det bli!
Innan vi åkte hade vi ett litet avtal med Rickard, (Alexandras f.d. styvfar), att han skulle hjälpa oss att få ner bilen dagen efter.
Klockan halv åtta på kvällen lämnade vi Motala! Trötta som fasen efter all panik och stress vi känt denna dag. Om nu inget annat kunde gå fel, så var det givetvis tät, tjock och jobbig dimma på vägarna. Vi fick köra extra långsamt och försiktigt. Första stoppet var att få in alla möbler hos Alexandras pappa i Skepplanda. Det tog ett par timmar innan vi kom fram, sisådär tolv på natten (vi hade stannat lite på vägen och käkat osv). Vi fick ut allting ganska effektivt och sedan for vi iväg för att lämna Molly hos min mor i Stenungsund. Molly hatar att åka bil och hade i ren protest bajsat i buren så det luktade as hela vägen. Bara en liten parantes över hur kul det är att åka bil med våran katt en sån här fantastisk dag =P
Hemma hos mor lämnade vi av katten, duschade henne då hon rullat sig i skiten och så fick vi jättegoda vårrullar som Holgers mamma hade gjort! Klockan var ungefär halv fyra när vi lämnade mor min och for iväg mot sista stoppet, Lidköping.
Vid det här laget var vi väldigt slitna, trötta och dimman var en plåga! Men the show must go on, och vi måste bara tacka alla underbara närstående som hade ett så underbart tålamod denna kväll/natt!
resan till Lidköping gick någorlunda smärtfritt, lasten och allting blev urpackat och instoppat i Kristoffers gamla pojkrum. När allt var klart och färdigt, Kalle och Anders hade åkt hem och vi låg i sängen så var klockan 06.13. Vi sov ganska gött den natten kan jag lova!
Dagen efter åkte vi tillbaka till Motala och hämtade bilen med släp. Resan gick kanon. Vi var hemma någorlunda i tid iaf. Vi sov hos Alexandras pappa. På måndagen åkte vi till Lidköping igen.